Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

PRP-behandling gav inte bättre effekt än placebo

Foto på två stora sprutor och tre små sprutor som ligger mot en gul bakgrund

PRP-behandling (platelet rich plasma) är en relativt ny behandling som ofta marknadsförs att vara effektiv mot bland annat artros. Det råder dock brist på vetenskapliga studier av hög kvalitet med påståenden om behandlingens effektivitet.

Forskare från Brasilien har nu i den vetenskapliga tidskriften BMC Musculoskeletal Disorders publicerat resultat från en mindre klinisk prövning (omfattande 61 patienter) där tre olika behandlingar utvärderades. Patienterna med lottens hjälp mottog antingen PRP, plasma eller koksaltlösning (= placebo). Patienterna fick två stycken injektioner var i knäleden inom en tvåveckorsperiod. Varken patienterna, läkaren som utförde injektionerna eller forskarna som behandlade resultaten hade kännedom om vilken behandling som gavs till vilken patient. Detta avslöjades först efter att resultaten var färdiganalyserade vid studiens slut.

Alla tre behandlingsgrupperna förbättrades ungefär lika mycket vad gäller smärta vid uppföljningen 24 veckor senare. Resultaten blev -2.9 (PRP), -2.4 (plasma) och -3.5 (koksalt) på en 10-gradig smärtskala. Det fanns heller inga väsentliga skillnader vid uppföljningen vecka 6 och vecka 12. Den PRP-behandlade gruppen uppvisade dock fler biverkningar (65% i jämförelse med 24% och 33% för plasma respektive placebo). De flesta biverkningar var milda och omfattade kortvarig ökning i smärta.

Förbättringen som ses i alla tre grupper förklaras med sannolikhet av så kallade ”kontextuella effekter”, det vill säga placeboeffekten och effekter på grund av naturliga fluktuationer i smärta.  I genomsnitt så tenderar patienter nämligen att påbörja behandlingar då de är i en dålig fas och det är då mer sannolikt att de förbättras än att de försämras av helt naturliga orsaker. Detta fenomen kallar man på engelska för ”regression to the mean”.

Sammanfattningsvis saknas det fortfarande vetenskaplig evidens för att PRP-behandling fungerar vid artros, det vill säga att behandlingen har effekt utöver kontextuella effekter. De studier som tidigare har gjorts med PRP lider av allvarliga metodologiska brister, vilket gör slutsatserna om effektivitet högst tveksamma. Värt att nämna är att PRP-behandling är en behandling som patienten helt bekostar själv (behandlingen är ej subventionerad av  staten). Fler studier av hög kvalitet om behandlingens effektivitet är önskvärda.

Läs hela artikeln här (på engelska).

Läs mer om PRP behandling