Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Eva Ageberg

professor, leg. fysioterapeut

Forskningsområde: Träning är bra för våra leder!

Porträttbild på Eva Ageberg.

Målgruppen för min forskning är främst unga till medelålders personer med ökad risk för skada eller med befintlig skada, till exempel i knä eller höft. Skada i led medför smärta, sämre funktion, fysisk inaktivitet och sämre livskvalitet. Det är också stor risk att drabbas av nya skador och artros tidigt i livet. Specifik träning behövs för att förebygga och behandla skada och artros. Detta för att förbättra eller återställa olika funktioner och därmed kunna röra sig på ett så optimalt sätt som möjligt i dagliga livet, vid fritidsaktiviteter och i motion/idrott. Jag och min forskargrupp undersöker hur skada påverkar personen, kroppen och hjärnan. Vi utvecklar olika test för att utvärdera dessa olika aspekter. Vi undersöker om starka och optimalt fungerande muskler kan förebygga skada och artros. Vidare utvecklar och utvärderar vi nya träningsmetoder som är anpassade för att förebygga eller behandla skada. Därefter implementerar vi träningsmetoderna med syftet att de ska användas som rutin inom idrotten eller inom sjukvården.

När väcktes intresset för att börja forska?

Som kliniskt verksam sjukgymnast ville jag veta mer om vad vi kan förbättra både vad gäller undersökning och behandling. Det ledde mig in på forskning. Jag gillar det systematiska sättet att arbeta på, att skapa nya frågeställningar gärna i gränslandet mellan olika discipliner, att förmedla ny kunskap till olika målgrupper och ytterst så klart att bidra till att hjälpa personer med ökad risk för skada eller med befintlig skada/artros.

Berätta om ett av dina pågående forskningsprojekt.

Vi har en pågående studie kallad ”SHIELD” där vi undersöker om musklerna kan förhindra och/eller bromsa utveckling av tidiga tecken på artros. Personer med knäskada undersöks med olika test av muskelfunktion och med olika mått på artros vid två tillfällen med två års mellanrum. Om resultatet visar att god muskelfunktion skyddar mot tidig artros, kan test av muskelfunktion användas för att identifiera personer med ökad risk för artros. Det blir också viktigt att uppnå god muskelfunktion genom förbättrad träning. Flera medlemmar i LOAD-nätverket är medarbetare i detta projekt.

Vad hoppas du ska ske inom ditt forskningsområde?

Fysisk aktivitet har många välkända hälsofrämjande effekter och träning är en kostnadseffektiv behandling med få och ofarliga biverkningar. Det övergripande målet med forskningen är att förbättra individanpassad träning som förebygger eller behandlar skada/artros för att främja god livskvalitet och livslång fysisk aktivitet. En individanpassad och flexibel behandlingsmodell i ett tidigt skede minskar onödigt lidande för patienten. Kostnader för samhället minskar genom att resurser fördelas mer lämpligt med fokus på tidiga och kostnadseffektiva åtgärder.

Vad anser du vara ditt största bidrag hittills till ditt forskningsområde?

Här vill jag lyfta hur man ska träna. Vi vet att fysisk aktivitet är bra för den allmänna hälsan och för leder, muskler och skelett. Men träning med syfte att förebygga eller behandla skada eller artros behöver vara specifik för att ge effekt. Med specifik menar jag träning som avser att återinlära och optimera rörelser. Ett exempel på att återinlära en rörelse är en person med skada/artros som tränar specifika övningar med syfte att kunna gå utan att halta. Ett exempel på att optimera en rörelse är idrottaren som tränar på att hoppa och landa på ett sätt som minskar risken för skada. Det är lätt att tänka att vissa övningar ska tränas för att förebygga eller behandla viss typ av skada. Vi skapar istället övningar utifrån principer för träning för kroppen och hjärnan. Träningen behöver anpassas till varje individ där man tar hänsyn till faktorer som ålder, aktivitetsnivå och målsättning samt typ och grad av besvär. Att utgå ifrån principer för träning skapar också förutsättningar för behandlare (t.ex. fysioterapeut) och användare (patient, idrottare) att utforma övningar tillsammans. På så sätt blir också användaren mer involverad i sin egen träning. För att träningen ska ge effekt och upplevas meningsfull behöver övningarna stegras successivt. Initialt behöver träningen vara övervakad, därefter kan träning ske mer på egen hand. Principer för träning har vi först utvecklat för unga personer med knäskada och vi har sedan visat att dessa principer också fungerar bra för äldre med artros.

Sett ur ett annat perspektiv ser jag de många samarbeten som viktiga bidrag till forskningsområdet. Forskningsfrågorna har sitt ursprung i vardagen, där jag driver projekt med samarbete mellan olika discipliner som fysioterapi, idrottsvetenskap, psykologi, ortopedi, biomekanik, hälsopromotion och implementering. Forskningen sker i nära samarbete med hälso- och sjukvården och idrotten, vilket underlättar att forskningsresultat omsätts i praktiken.

Läs mer om Evas forskning i Lunds universitets forskningsportal.

Det här gör jag helst på min fritid: Umgås med familj och vänner, fysisk aktivitet, läsa böcker och se filmer/serier. Och så uppskattar jag god mat och dryck.

En bok eller en film jag skulle rekommendera:  Boken "Ålevangeliet: berättelsen om världens mest gåtfulla fisk" av Patrik Svensson

Något som de flesta inte vet om mig: Jag kan fortfarande hjula och stå på händer och nästan gå ner i spagat.

Det roligaste med mitt jobb är: Mångfacetterat arbete, kontakter med många människor lokalt, nationellt och internationellt samt ständig utveckling både inom arbetet och på ett personligt plan.