Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Patrik Önnerfjord

docent

Forskningsområde: Molekylära studier av ledsjukdomar med hjälp av biologisk masspektrometri

Porträttbild på Patrik Önnerfjord. Patrik är en vit man med glasögon och har på sig en svart tröja med en vit skjorta undertill.

Med hjälp av modern teknologi kan jag i detalj studera proteinerna som bygger upp vävnaderna i våra leder. Dessa molekyler är kritiska för ledens funktion och påverkas vid sjukdom. Jag undersöker ledbrosk och meniskens molekylära sammansättning i detalj. Hur ser vävnaden ut i olika regioner och vad skiljer sig åt mellan olika leder både hos friska samt vid sjukdom?

När väcktes intresset för att börja forska?

Jag fick möjlighet att genomföra mitt examensarbete (analytisk kemi) på ett laboratorium i Spanien (Alcalá de Henares) och trivdes som fisken i vattnet. Efter det, så var jag fast och ville bara fortsätta. Jag började doktorera 1994 på ett EU-miljöprojekt för utveckling av metoder för detektion av pesticider. Efter disputation fortsatte jag på medicinska fakulteten, där jag fick möjlighet att fortsätta arbeta med modern teknologi med fokus på biologiska frågeställningar inom medicin. Jag har fortfarande kvar mitt intresse för teknologin, som genomgått en revolutionerande utveckling på senare år. Jag forskar på heltid och leder en mindre forskargrupp där nuvarande forskning fokuserar mycket på lederna och sjukdomen artros.

Berätta om ett av dina pågående forskningsprojekt.

Ett av mina projekt handlar om att studera meniskens nedbrytning. Vid artros bryts stora delar av vävnaden ned vilket kan ge smärta samt förlust av funktion. Utveckling av artros går ofta långsamt (flera år) vilket gör det svårt att studera. Genom att använda vävnadsbitar som vi odlar i laboratoriet, under betingelser som efterliknar sjukdomsprocessen, kan vi studera När/Var/Hur? detta sker. Detta kan ge kunskap som leder till nya biomarkörer. Det ger även möjlighet till att försöka bromsa förloppet med potentiella läkemedel. Med modern teknologi (masspektrometri) kan vi studera komplexa prover som innehåller tusentals komponenter i varje analys.

Vad hoppas du ska ske inom ditt forskningsområde?

Jag hoppas bl.a. på ett genombrott i förståelsen av de tidiga uppkomstmekanismerna för artros. Om vi kan förstå dessa bättre bör vi också kunna finna metoder eller behandlingar för att upptäcka, förebygga, samt förhindra eller bromsa sjukdomen i ett tidigt stadium, dvs innan sjukdomen nått så långt att den kan bli svår att påverka.

Vad anser du vara ditt största bidrag hittills till ditt forskningsområde?

Jag har applicerat masspektrometri och utvecklat metoder för analys av komplexa vävnader med speciella egenskaper. Djupgående karakterisering av vävnader har lett till detaljerad kunskap om proteiners distribution i olika regioner.

Läs mer om Patriks forskning i Lunds universitets forskningsportal

Det här gör jag helst på min fritid: Dansar, spelar golf, går på promenad eller kopplar av i husvagnen.

En bok eller en film jag skulle rekommendera: "Höstdåd” av Anders de la Motte

Något som de flesta inte vet om mig: Inbiten dansare som varit kursledare i bugg i många år.

Det roligaste med mitt jobb är: Att tillsammans med kollegor arbeta med olika aspekter kring en sjukdom. Att jobba med modern teknologi för att kunna svara på olika biologiska frågeställningar. Formulera nya frågor, planera, genomföra och utvärdera experiment.