Kan du berätta lite om ditt forskningsområde?
Min forskning sträcker sig över livsspannet. Vi undersöker prevention och behandling och använder skada i led som riskfaktor för artros. Vi gör studier från unga med skada eller risk för skada till äldre med artros och har fokus på träning.
Kan du berätta om dina pågående forskningsprojekt?
I-PROTECT är ett projekt som handlar om att förebygga skada i led, där vi implementerar skadeförebyggande träning inom ungdomshandboll i samarbete med Svenska Handbollförbundet.
Varför handboll?
Det var flera faktorer som avgjorde: Lund är en handbollsstad, det är mycket skador inom sporten och mina barn spelar.
Detta är ett stort projekt med forskare med olika kompetens; fysioterapi, idrottsmedicin, idrottspsykologi, implementering och hälsopromotion. Det unika är att vi har användare (spelare, tränare, föreningsrepresentanter och förbund på distrikt och nationell nivå) med oss genom hela projektet. Det gör det väldigt komplext, kräver mycket av mig som leder projektet, vi ska hitta ett gemensamt språk mellan forskare och mellan forskare och användare, alla ska bidra med det de bidrar med bäst och projektet ska samtidigt drivas framåt.
SHIELD är ett projekt där vi tittar på de som är opererade för en knäskada. Detta gör vi i samarbete med Norge och har då data från båda länder. Vi undersöker olika faktorer för att identifiera tecken på tidig artros.
Är det då idrottsskador med tanke på att det är unga ni tittar på?
Inte bara men många är idrottsskador, men även motion och några vardagsolyckor.
Tesen var om god muskelfunktion kan förebygga tecken på tidig artros, som undersöks i form av personens upplevda knäsmärta. Preliminära resultat visar att det inte gör det, däremot att om man självskattar sämre funktion vid sport och fritid efter operation så finns det ett samband med tecken på tidig artros längre fram.
Vi inkluderade patienterna 1 år efter operation eftersom man oftast är färdigrehabiliterad då. Sen undersökes de även 3 år efter operation. Vi har också data från MR och biomarkörer, som återstår att analysera.
HIPSTER är ett projekt där vi inkluderar personer med långvarig höft- och ljumsksmärta, som sannolikt är en riskgrupp för tidig artros i höften.
Vi tittar på unga upp till medelåldern och de som ännu inte har artros som syns på röntgen.
Detta är en pågående klinisk studie där vi jämför 2 olika fysioterapeutiska behandlingsmodeller hos personer som har blivit remitterade till specialistvård, Ortopediska kliniken, för bedömning inför eventuell operation.
Den här studien bygger på en tidigare studie av den här patientpopulationen. Av de som blivit remitterade till Ortopediska kliniken, var det bara hälften som hade besvär som skulle kunna vara aktuella för operation. De andra var inte alls behjälpliga av en operation. Då behöver man bli bättre på att identifiera de i primärvården som behöver remitteras till specialistvård.
Detta är ett viktigt resultat eftersom båda grupperna som remitterats hade dålig muskelfunktion och sämre självskattning jämfört med köns- och åldersmatchande kontroller. Men det var ingen skillnad mellan patientgrupperna. Det resultatet tolkar vi som att vi behöver en bättre träningsmodell och utbildning för patienterna.
MOTIFS är en studie om knäartros hos äldre medelåldern och uppåt där vi använder behandlingsmetoden ”Train the Brain”. Denna metod har vi forskare inom fysioterapi, idrottsmedicin och idrottspsykologi utvecklat tillsammans med kliniskt verksamma fysioterapeuter. I detta nya träningsprogram integreras psykologisk träning i fysisk rehabilitering.
Psykologisk träning kan vara olika saker och här har vi valt det som kallas dynamisk motorsimulering. Det innebär att under tiden du gör en vanlig rehabiliteringsövning så tänker sig personen in i en verklig situation för att det ska likna den aktivitet i så stor utsträckning möjligt som man behöver bli bättre på.
Exempelvis en tåhävning för att träna vad och ben och träna den rörelsen. Fysioterapeuten pratar igenom tillsammans med patienten när man behöver kunna göra detta, antingen i vardag eller i idrott.
Idrottaren inom handboll ska kunna hoppa upp och skjuta i mål och om det är så att patienten inte kan hoppa än då gör man det så likt som möjligt som att man skulle hoppa. Då har man en handboll och man har ett mål som man kan kasta i. Patienten får ett externt fokus, målet med övningen och fysioterapeuten kontrollerar att övningen utförs med rätt kvalitet. Övningarna blir roligare när de är realistiska och man integrerar mentala aspekter.
Vi har testat modellen på unga med knäskada och nu provar vi modellen på personer med artros i äldre medelåldern och äldre men då är det andra övningar vi använder.
T ex får patienten i uppgift att gå upp och ner för en trappa som en övning. Sen diskuteras det med varje person där man ska simulera en situation i vardagen där de går upp och ner för trappan i en positiv situation, exempelvis att gå upp för en trappa för att möta en vän.
Sofie: För mig hade det varit att gå upp för trappan för att ta ett varmt bad.
Eva: Precis!
Vi kommer titta på hur de upplever och uppskattar övningarna genom ett formulär. Vi tittar även på objektiv funktion t ex tid och använder avancerad rörelseanalys där vi kan titta på ledernas vinkling och belastning och även hur mjuk och följsam rörelsen är.
Patienten och fysioterapeuten samskapar övningar. Det tar lite längre tid att planera men resulterar det i att man faktiskt gör övningarna så är det värt det. Patienten äger träningen själv på ett helt annat sätt. Nu undersöker vi genom fMRI om hjärnan aktiveras så som vi tänker oss när man kombinerar visuell och fysisk träning.
Vad hoppas du ska ske inom ditt forskningsområde?
I stort så hoppas jag att forskningen ska bidra till att skador kan förebyggas och behandling i form av träning som är grundbehandling vid skador i muskler och leder ska bli bättre för patienten och samhället för de som har knäskada, höftskada eller artros.
Vad anser du vara ditt största bidrag hittills till ditt forskningsområde?
I-PROTECT är ett projekt som pågått under 10 år. Svenska handbollsförbundet har nu tagit över interventionen och programmet som vi tagit fram med experter och användare. Programmet är lanserat brett i hela landet sedan årsskiftet. Detta är den ultimata målsättningen med forskning att det används av målgruppen. Vi fortsätter att samarbeta med Svenska handbollsförbundet för att fortsätta sammanställa och använda data.
NEMEX är en studie som också gett samhällspåverkan. Det är ett träningsprogram som jag tillsammans med andra utvecklade. Det bygger på principer för träning som har gjorts för yngre och medelålders med knäskada och då provade vi detta på personer som stod på väntelista för ny knä- eller höftled.
Man använder neuromuskulär träning också för att det ska vara roligt. Tidigare gjordes främst enkla styrkeövningar eller uppmanade bara till att vara fysiskt aktiv. NEMEX bygger på vardagsrörelse och det finns aspekter av rörelsekvalitet som är viktig. Syftet är att förbättra kvalitet på rörelser för att röra sig mer optimalt i vardagen.
Studien har fått stor spridning i världen är högt citerad. Detta är forskning som har fått ett stort genomslag och är ett program som tilltalar både patienter och forskare.
Någon publikation om projektet?
I-PROTECT https://portal.research.lu.se/sv/projects/implementing-injury-preventio…
SHIELD https://doi.org/10.1016/j.joca.2025.02.724
Train the Brain https://portal.research.lu.se/sv/projects/motor-imagery-to-facilitate-sensorimotor-relearning-motifs-integr
