Hanna Isaksson
professor
Forskningsområde: Biomekanik - Vad händer när vi belastar vår kropp?
Jag forskar inom medicinsk teknik, mer specifikt biomekanik. Det innebär att jag med hjälp av fysikens lagar och mekanikens verktygslåda försöker förstå hur krafter påverkar kroppens vävnader. Som ämne är det brett, men min forskning fokuserar på rörelseapparatens vävnader, dvs skelettets ben, ledbrosk, ligament och senor. Därmed håller jag mig i gränslandet mellan mekanik och ortopedi. Jag försöker förstå hur vävnadernas uppbyggnad och sammansättning leder till deras unika egenskaper och hur dessa egenskaper ändras med sjukdom.
När väcktes intresset för att börja forska?
Under civilingenjörsprogrammet var jag på ett utbytesprogram i Rochester i USA. Där arbetade jag tillsammans med en forskare inom biomekanik som väckte mitt intresse för ämnet. Tack vare hennes inspiration och motivation så bestämde jag mig för att doktorera. Det var framförallt känslan av att arbeta med frågeställningar som inte i dagsläget hade något svar som var lockande. Att inte kunna titta längst bak i boken efter facit, utan att försöka lösa ett problem och sedan övertyga mig själv, och därefter andra, om att lösningen var rimlig.
Berätta om ett av dina pågående forskningsprojekt.
Min forskargrupp arbetar brett både med grundforskning och med mer kliniskt nära frågeställningar. Till exempel använder vi grundläggande materialvetenskap för att förstå hur vävnaderna är uppbyggda. Genom experiment på synkrotron och neutron anläggningar, så som MAX-IV och kommande ESS i Lund, försöker vi kartlägga hur vävnaders sammansättning och struktur på olika längdskalor (från atomer till hela organ) ger dem deras specifika mekaniska egenskaper och funktion i kroppen. Genom att studera frisk och sjuk vävnad, eller vävnad som utsatts för olika grad av belastning, så ökas kunskapen om hur vävnaderna förändras vid olika sjukdomstillstånd, eller hur belastning i sin tur kan användas som ett instrument för att påverka vävnaderna. Speciellt intressant är att förstå varför motståndskraften mot belastning ändras med ökar ålder. Dessutom arbetar vi med att utveckla bättre diagnostik metoder för olika sjukdomar, till exempel artros genom att kombinera kunskap från kliniska bilder med datorsimuleringar av mekaniska beräkningsmodeller.
Vad hoppas du ska ske inom ditt forskningsområde?
Jag hoppas att mekaniska beräkningsmodeller ska bli accepterade inom medicin i en högre utsträckning, dels för att förbättra diagnostik av sjukdomar, men också för att förutspå hur sjukdomen utvecklas och för att få indikationer på hur olika behandlingsmetoder påverkar en patient. Det unika med dessa modeller är att de är patientspecifika i stor utsträckning.
Vad anser du vara ditt största bidrag hittills till ditt forskningsområde?
Vi har drivit utvecklingen av mekanobiologiska prediktionsmodeller, tidigare för ben, nyligen för brosk och nyligen för brosk och senor. Dessa modeller kan förutspår hur cellerna reagerar och därmed hur vävnaden förändras på grund av olika nivåer av belastning över tid. Till exempel inom artros så kan de appliceras för att på ett patient specifikt sätt prediktera hur brosket påverkas och hur belastning genom rörelse kan användas som förebyggande åtgärder.
Läs mer om Hannas forskning i Lunds universitets forskningsportal
Det här gör jag helst på min fritid: Umgås med familj och vänner
En bok eller en film jag skulle rekommendera: Oj, det är alldeles för länge sedan jag läste eller såg något annat än barn böcker/filmer...
Något som de flesta inte vet om mig: Jag har blivit tokig i hemmaodling och har hela vardagsrummet fullt av gurkplantor.
Det roligaste med mitt jobb är: Friheten att bestämma vad vi forskar om och att få utforska nya frågeställningar tillsammans med fantastiskt kreativa medarbetare!