Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Protesoperation knä/höft

Röntgenbild som visar ett knä utan protes och ett knä med protes.
Röntgenbild på ett knä före operation (t.v.) och ett knä med en inopererad protes (t.h.)

En protesoperation är den vanligaste operationsmetoden för patienter med artros i knä- och/eller höftleden. Det utförs ungefär 25 000-30 000 operationer varje år i dessa leder. Vid en protesoperation byts den drabbade leden ut antingen delvis (halvprotes) eller helt (helprotes) mot en konstgjord led i plast och metall. Det är vanligast att man får en helprotes.

Det är dock endast cirka 1 av 10 patienter med knä- och/eller höftartros som någon gång behöver opereras med protes. De allra flesta klarar sig väldigt bra utan operation. En protesoperation bör vara den sista utvägen om ingen annan behandling gett tillräcklig effekt. Vid till exempel starka smärtor under en längre period som inte blir bättre trots grundbehandling och värktabletter, går det att bli remitterad av sin vårdcentral till en specialistläkare i ortopedi (ortoped) för att diskutera nästa behandlingssteg.

Inte alltid protesoperation vid knäartros

Trots att det är vanligast att byta ut en sjuk knäled mot en protes, finns det andra sätt att operera ett artrosdrabbat knä på. I vissa fall kan leden "vinklas om" istället. Detta kirurgiska ingrepp kallas för en knäosteotomi och görs när den ena (oftast inre) sidan av knät är drabbat och det finns en vinkelfelställning (hjulbenthet). Genom att en kil öppnas upp på skenbenets yttersida och vinklar om det, så att den skadade delen (oftast insidan) avlastas vilket ofta resulterar i minskad smärta. På så sätt kan behovet av en knäprotes i många fall fördröjas eller helt förhindras.

I sällsynta fall kan knäleden helt låsa sig. Man kan också uppleva kraftiga upphakningar som förhindrar rörelser. Detta kan bero på att en så kallad "fri kropp" (ledmus) har bildats av brosk och eventuellt ben. I vissa fall kan denna fria kropp tas bort med hjälp av titthålskirurgi (artroskopi) för att minska symtomen.

Att hålla leden i rörelse är fortsatt viktigt

De flesta patienter med långt framskriden artros som fått en ny konstgjord led upplever stor symtomlindring. Det är fortsatt viktigt med träning för att uppnå de goda effekterna av en protesoperation. Stark muskulatur och god rörelse är minst lika viktig före som efter en operation för att bibehålla en stabil led med god funktion.

Kirurgi medför vissa risker

Alla kirurgiska ingrepp medför viss ökad risk för infektion och andra komplikationer som kan vara mer eller mindre allvarliga. När man överväger operation så tar man därför noga hänsyn till allmänhälsan och förekomst av viktiga riskfaktorer för komplikationer såsom kraftig övervikt, diabetes och rökning.

Med det sagt, kan en protesoperation i många fall vara det som gör att man kan börja leva ett mer fysiskt aktivt liv igen med betydligt mindre artrossmärta.

Visste du att...

Svenska ortopeder och forskare var först i världen med att samla information om knä- och höftproteser i landsomfattande registerform. Alla proteser som sätts in i Sverige registreras i Svenska Ledprotesregistret. (Svenska knäprotesregistret och Svenska höftprotesregistret har sedan 2020 gått ihop och bildat ett gemensamt register).