Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Behandlingar vid artros

Även om det i dagsläget inte finns något botemedel mot artros,  går det att med hjälp av olika behandlingsmetoder att lindra sjukdomens symtom och fördröja sjukdomsutvecklingen.

pyra

Artrosbehandling brukar delas upp i en tredelad pyramid, med utbildning, träning och viktminskning (vid behov) som basen i pyramiden. Denna bas är grundbehandlingen vid artros och är således den viktigaste delen som ska erbjudas alla med artros. I mitten av pyramiden finner man smärtstillande läkemedel, kortisoninjektioner och hjälpmedel som kan utgöra komplement till grundbehandling. Behandlingssteget längst upp i pyramiden är kirurgi, något som endast blir aktuellt för en relativt liten andel patienter med artros; de med allvarliga symtom som inte fått tillräcklig effekt av övriga behandlingar. De flesta klarar sig dock bra i vardagen med endast grundbehandling och behöver sällan andra behandlingsmetoder. För att försöka undvika att "klättra" upp till en högre nivå i behandlingspyramiden är det viktigt att alla som får diagnosen artros börjar grundbehandla så tidigt som möjligt. 

Grundbehandling

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska alla artrospatienter erbjudas information och träning som det allra första behandlingsalternativet, vilket skede sjukdomen än är i. Att ta del av information om artros och förstå sin sjukdom är ett viktigt första steg. Tyvärr tror många fortfarande att det är farligt att röra på sig för mycket när man har artros, speciellt när det gör ont. Genom att få rätt information lär man sig bland annat hur viktigt det är att träna för att ge leden dynamisk belastning.

Få hjälp av fysioterapeut eller arbetsterapeut

Om man är ny på att träna eller inte vet hur man ska träna med fokus på den artrosdrabbade leden, är det bra att ta hjälp av en fysioterapeut eller arbetsterapeut (arbetsterapeuter har mest fokus på handartros) med erfarenhet av artros. Antingen kan man anmäla sig till en artrosskola där man får både information om artros och hjälp med ett anpassat träningsprogram av fysioterapeuter och eventuellt arbetsterapeuter, eller så kan man uppsöka fysioterapeut eller arbetsterapeut på egen hand. Även artrosdrabbade personer som alltid har rört på sig mycket kan behöva hjälp med att komma igång med rätt träning. Vid artros i knän och höfter till exempel kan signalerna mellan hjärna, leder och muskler störas och man kan som patient behöva börja med så kallad neuromuskulär träning för att förbättra sin stabilitet och motorik för att kunna träna på rätt sätt utan att felbelasta leden.

Det är viktigt att få in en rutin och träna regelbundet och varaktigt. Våra leder behöver regelbundet motioneras för att hålla brosk och muskler i trim, vilket oftast hjälper till att minska artrossymtomen på sikt. Att träna händerna vid artros i fingrarna, tummen eller handleden är också viktigt. Det kan man göra med hjälp av redskap, specialanpassade övningar eller helt enkelt genom att hålla händerna i motion genom att baka, jobba i trädgården eller dylikt.

Viktnedgång kan vara en bra start

En viktnedgång är ofta mycket gynnsamt för individer med höft- eller knäartros som är överviktiga eller lider av fetma. Regelbunden motion och en sund diet är grundläggande för att gå ner i vikt på ett hälsosamt, långsamt och varaktigt sätt. En läkare, dietist eller en personlig tränare kan vara till hjälp om man tycker att det är svårt att komma igång med sin viktnedgång på egen hand.

Tilläggsbehandling

Ibland kan det bli nödvändigt att komplettera med annan behandling utöver grundbehandlingen för att antingen komma igång med sin träning eller för att man trots träning har svårt med rörligheten eller har allt för stark smärta i leden. Då kan man bland annat använda smärtstillande läkemedel och/eller kortisoninjektioner för tillfällig symtomlindring. Om det blir aktuellt att medicinera, ska man alltid diskutera med sin läkare först. De flesta smärtstillande läkemedel bör inte intas under en längre period då risken för biverkningar ökar. Kortisoninjektioner kan ordineras av läkare, speciellt hos patienter där man tror inflammation är en dominerande orsak till besvären. Man ska komma ihåg att denna behandlingsform endast ger tillfällig lindring och måste ofta upprepas flera gånger. Det är ännu inte helt klarlagt om upprepade injektioner av kortison kan ha en negativ effekt på ledbrosket på lång sikt.

Hjälpmedel underlättar vardagen

När sjukdomen är mer framskriden, smärtorna intensivare och det blir svårt att röra på sig eller utföra vardagssysslor finns det en rad hjälpmedel som kan underlätta vardagen. Majoriteten av alla hjälpmedel är till för de med artros i knän, höfter och händer. Hjälpmedel kan antingen lånas av regionen eller köpas i hjälpmedelsbutiker eller på apotek.

Andra behandlingar

Det finns ett flertal kompletterande behandlingar som kan ge viss smärtlindring som till exempel transkutan elektrisk nervstimulering (TENS). Vissa patienter upplever också hjälp av yoga, tai-chi, eller andra liknande tränings- och/eller mindfulness övningar. Behandlingar i form av olika sorters kosttillskott/naturläkemedel finns också men rekommenderas inte av vårdpersonal eftersom de saknar eller har bristfällig vetenskaplig evidens. Dessa behandlingar medför för en del patienter en effekt som man brukar kalla för "sockerpillseffekten" eller placebo. Placebo är dock en viktig komponent av effekten vid de allra flesta behandlingsformer. För att en behandling ska kunna rekommenderas av vården, krävs det i de allra flesta fall en bevisad effekt utöver placebo, samt att den är kostnadseffektiv och nyttan överväger riskerna.

Kirurgi

Att operera en artrosdrabbad led övervägs i de fall där grundbehandling och tilläggsbehandling inte har gett tillräcklig effekt att lindra patientens symtom. Det är endast cirka 10% av alla individer med artros som någon gång under sin livstid måste opereras. De allra flesta operationer som utförs är protesoperationer hos de med knä- eller höftartros. Vid en protesoperation byts leden ut till en konstgjord led i plast och/eller metall. 

Andra operationer som till exempel steloperation eller osteotomi kan också göras beroende på situation och vilken led det är som drabbats.

En operation medför risker

Det är viktigt att komma ihåg att en operation är ett kirurgiskt ingrepp som medför ökad risk för infektion och andra komplikationer som kan vara mer eller mindre allvarliga. Att opereras är heller ingen garanti för att du blir symtomfri eller förbättrar din ledfunktion och bör därför övervägas noga.

I tabellen nedan jämförs Socialstyrelsens rekommendationer för olika typer av behandlingar vid artros i knä och höft med rekommendationer från:

OARSI - Osteoarthritis Research Society International

AAOS - American Academy of Orthopaedic Surgeons 

ACR - American College of Rheumatology

EULAR - European League Against Rheumatism

Ladda ner behandlingstabellen (PDF, 255 KB, ny flik)