Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Reportage: Forskarstuderande från Spanien undersöker menisker i Lund

patrik och rocio
Docent Patrik Önnerfjord handledde Rocío Paz Gonzalez under sina tre månader på BMC i Lund.

Rocío Paz Gonzalez har undersökt sambandet mellan trasiga menisker och artros.

Under tre månaders tid har Rocío Paz Gonzalez med hjälp av bidrag från UDC-Inditex kunnat befinna sig vid Lunds universitet på Biomedicinskt centrum (BMC) för att undersöka menisker och lära sig nya teknologier för att studera proteiner som hon kan ha nytta av i sin forskning hemma i Spanien på Institute for Biomedical Research of A Coruña (INIBIC).

Rocío har sin bakgrund i bioteknologi och påbörjade sin forskarutbildning för 3 år sedan inom reumatologi. Hennes huvudsakliga arbete på INIBIC går ut på att leta efter speciella biomarkörer för reumatiska sjukdomar. En biomarkör är ett biologiskt kännetecken (indikator) för en sjukdom eller ett kroppsligt tillstånd.

I Lund har hon lärt sig olika tekniker för att identifiera biomarkörer i meniskvävnad. Hon har deltagit under handledning av docent Patrik Önnerfjord och professor Martin Englund i ett EU-finansierat forskningsprojekt. Projektet har fokus på sambandet mellan en trasig menisk och knäartros där man tittar på meniskvävnad från friska personer utan tecken på artros, personer med tidiga tecken på artros och personer med långt gången knäartros.

Rocío berättar att det man vill se är vilka molekyler i meniskvävnaden det är som skiljer sig åt i de tre patientgrupperna för att kunna ta reda på vilka tidiga förändringar som sker i menisken vid knäartros. För att göra detta, mäter man beståndsdelarna av proteinerna i meniskvävnaden, genom att injicera proverna i en så kallad masspektrometer (ett speciellt instrument som används just för att titta på vilka proteiner som ingår i ett vävnadsprov). Masspektrometern gör det möjligt att se om ett eller flera protein finns i högre nivåer hos en patient med artros jämfört med en patient utan tecken på artros. Alltså om något eller några specifika proteiner har ett samband med artros.

- Skador i menisken ses redan i tidiga stadier av artros. Därför är det viktigt att ta reda på hur proteiner i meniskvävnaden skiljer sig i åt i de tre patientgrupperna, säger Rocío.

Man vet redan att det finns en koppling mellan de som har artros och en trasig menisk. Man vet också att en trasig menisk är en riskfaktor för artros och det är snarare att en trasig menisk leder till artros än att artros ger skador på menisken. Det finns många frågor som Rocío hade velat få svar på som hon hoppas man kommer kunna besvara i framtiden. Till exempel varför proteiner i vävnaden skiljer sig åt i de olika patientgrupperna och om det finns specifika proteiner som har ett direkt samband med artros. Ett stort genomslag inom forskningen hade varit att kunna använda vissa proteiner som biomarkörer för artros.

På detta sätt hade vi kunnat bättre förstå relationen mellan en så kallad degenerativ meniskskada och artros. Målet är att kunna förstå mer om meniskens roll i sjukdomsförloppet.

- Ju tidigare man kan hitta dessa förändringar, desto större chans har man att kunna påverka sjukdomsprocessen, säger Patrik Önnerfjord, en av Rocíos handledare.

Rocío har nyss avslutat sina tre månader här i Lund och är tillbaka på INIBIC där hon kommer att analysera sina resultat från experimenten hon genomfört på BMC.