Avhandlingen består av fyra registerbaserade studier där tre av dessa har undersökt utfall relaterade till artros. Mer specifikt undersöktes: utbildningsskillnader i dödlighet hos artrospatienter, sambandet mellan utbildningsnivå och kirurgisk behandling av höft- och knäartros samt förändringar i antal befintliga fall, så kallad prevalens, och utbildningsskillnader i kirurgiska ingrepp och specialistbesök rörande knä- och höftledsartros i Sverige.
Vad gäller dödlighet hos artrospatienter undersöktes och jämfördes utbildningsskillnader i dödlighet hos artrospatienter med utbildningsskillnader i dödlighet hos personer utan artrosdiagnos. Studien inkluderade alla personer i åldern 45 år eller äldre med artros bosatta i Skåne mellan åren 1998 och 2013. Resultaten visade bland annat att personer med lägre utbildning, med eller utan artros, har högre dödlighet jämfört med personer med högre utbildning och att de observerade ojämlikheterna hos artrospatienter speglar ojämlikheterna i befolkningen i stort. Vidare kunde studiens resultat visa att det finns en högre börda av hjärt-kärlsjukdomar hos artrospatienter, jämfört med hos artrosfria personer. Detta resultat antyder att det är viktigt att fokusera på förebyggande åtgärder och behandling av hjärt-kärlsjukdom i denna grupp.
Sambandet mellan utbildningsnivå och kirurgisk behandling av knä- respektive höftledsartros undersöktes genom att analysera tvillingdata. Med hjälp av det Svenska Tvillingregistret inkluderades 67 071 tvillingar. I studien undersöktes det nämnda sambandet genom att man bland annat tog hänsyn till faktorer som tvillingar i ett tvillingpar delar så som genetik samt tidig livsmiljö. Efter att ha justerat för genetik och tidig livsmiljö kunde inte något samband mellan utbildningsnivå och artroskirurgi påvisas. Resultatet antyder att artrosförebyggande arbete bör fokusera på andra faktorer än utbildningsnivå.
Den sista studien i avhandlingen undersökte förändringar av prevalens och utbildningsskillnader i artroskirurgi och icke-kirurgiska specialistbesök rörande knä- och höftledsartros i Sverige under perioden 2001 och 2011. Alla individer i åldern 35 år och äldre bosatta i Sverige under den nämnda perioden inkluderades. Sociodemografiska faktorers (så som exempelvis kön, ålder, födelseland mm) betydelse på förändring över tid undersöktes och år 2001 och 2011 jämfördes med varandra. Studiepopulationerna för år 2001 och 2011 bestod av 4 794 693 respektive 5 359 186 personer. Resultaten visade bland annat att kirurgiska ingrepp och specialistbesök rörande knä- och höftartros ökade från 2001 till 2011 och att alla utfall var överrepresenterade hos personer med lägre utbildning under hela studieperioden.
Avhandlingens övergripande slutsats är att det finns socioekonomiska ojämlikheter i frakturrelaterad dödlighet och artrosrelaterade utfall i förmån för personer med högre socioekonomisk status. Sambanden och underliggande mekanismer måste undersökas i mer detalj för att man ska kunna vidta åtgärder för att minska de observerade skillnaderna.
