Artros från A-Ö
Kort förklaring av ord förknippade med artros.
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
ACL
En förkortning för Anterior Cruciate Ligament på engelska, som översätts till det främre korsbandet på svenska. Ligamentet sitter i knäleden för att ge det stabilitet. Termen ACL används ibland som begrepp även i svenska texter som synonym till främre korsband.
Aggrekan
Ett proteoglykan (ett protein till vilket långa kolhydratkedjor är fästa till) som är en central beståndsdel av extracellulär matrix i ledbrosket. Aggrekanets uppgift är att binda vatten så att brosket sväller och skapar en stötdämpande funktion i leden.
Artroskopi
Ett kirurgiskt ingrepp som utförs för att undersöka eller operera en led med hjälp av ett så kallat artroskop där man filmar inne i leden med en liten kamera. Artroskopi är en vanlig operationsmetod vid till exempel menisk- och korsbandsskador i knäleden. Kallas också för titthålsoperation.
Artroskop
Ett metallrör med en videokamera placerad längst ut som förs in i leden genom ett litet hål vid en artroskopi.
Artroplastik
Ett kirurgisk ingrepp som går ut på att byta ut en skadad led mot en konstgjord led i metall och/eller plast (protes).
Artrosskola
Ett egenvårdsprogram som erbjuds till alla med artros i knä, höft och hand och som ingår i högkostnadsskyddet. Programmet drivs av fysioterapeuter och arbetsterapeuter och består av både utbildnings- och träningsmoment.
BMI
Den engelska förkortningen för Body Mass Index (kroppsmasseindex) som räknar ut förhållandet mellan längd och vikt. Värdet ger en generell bild av en persons kroppsvikt som kan kategoriseras som underviktig, normalviktig, överviktig eller extremt överviktig. Beräkningen tar dock inte hänsyn till muskler och en person med högt BMI är inte nödvändigtvis överviktig. Förkortningen används även i svenska sammanhang när man talar om kroppsmassa.
BOA
Förkortning för Bättre Omhändertagande av Patienter med Artros. Ett samverkansprojekt som startades 2008 med syftet att behandla patienter med hjälp av artrosskola, samt utbilda fysioterapeuter och arbetsterapeuter för att kunna erbjuda artrosskola. Resultaten av artrosskolan förs in i det så kallade BOA-registret.
BOA-registret
Ett nationellt kvalitetsregister som mäter effekterna av artrosskolan för att förbättra grundbehandlingen för artrospatienter. Genom att man som patient medverkar till att besvara frågor om sina symtom, kan data samlas in och artrosskolan bättre utvärderas.
Bouchards knutor
Broskförändringar i form av knutor som ibland uppstår på fingrarnas mellanleder vid fingerledsartros.
Brosk
En stödjevävnad som förekommer i många delar av kroppen inklusive ledytor, revben, mellan ryggkotor, i öron och i näsan. Finns i tre olika typer: hyalint, fibröst och elastiskt brosk. Det är hyalint brosk som förekommer i leder på ledytorna. Detta brosk utgörs av 80% vatten. De resterande 20% utgörs av proteiner, kolhydrater och broskceller.
Extracellulär matrix
Nätverksliknande vävnad som omger cellerna. Består av vatten, proteiner och kolhydrater och har avgörande betydelse för cellernas funktion.
Främre korsband
Det främre av de två ledbanden som omger knäleden och som hjälper till att stabilisera knät. Det är också det ledband som oftast skadas vid vridvåld av knät.
Generaliserad artros
Benämningen på artros som drabbat flera leder hos samma individ.
Hallux rigidus
Den medicinska termen på stel stortå på grund av artros.
Heberdens knutor
Knutor som ibland uppstår på fingrarnas ytterleder vid fingerledsartros.
Hyaluronsyra
En sockermolekyl som produceras naturligt i kroppen och som bland annat finns i brosk och ledvätska. I leden agerar hyaluronsyra som smörjmedel för att hålla ledytorna glatta.
Kollagen
Ett fibrillerat protein som är ett av kroppens vanligaste förekommande protein och en viktig byggsten i bland annat ben, ledbrosk och hy. Det finns flera olika kollagentyper men kollagen typ-I är den vanligaste. Däremot är det främst kollagen typ-II som förekommer i ledbrosket. Det är kollagenet som ger brosket dess elasticitet.
Kondrocyter
Broskceller som bildar och underhåller det extracellulära matrixet i brosket. Broskcellerna ligger i små hålrum glest utspridda i matrix.
Kortisol
Ett steroidhormon (också känt som kroppens naturliga stresshormon) som bildas i binjurarna. Förutom att hjälpa kroppen att reagera på stress, har hormonet en rad livsviktiga andra funktioner som att reglera ämnesomsättningen, motverka inflammation och kontrollera blodtrycket.
Kortison
Ett syntetiskt framställt kortisol som används som läkemedel vid flera sjukdomar. Kan bland annat injiceras i leden för att temporärt behandla artrossymtom genom att lindra inflammation.
Ledprotes
En konstgjord led i metall och/eller plast som används för att byta ut en skadad led.
Ledsvikt
Ett annat ord för artros.
Menisk
Halvmåneformande broskskivor som agerar stötdämpare mellan lårbenet och skenbenet i knät. I varje knä finns två menisker, en inre och en yttre. En trasig menisk medför en ökad risk för artros.
MR
En vanlig förkortning för magnetresonanstomografi, en undersökningsteknik som använder ett starkt magnetfält för att ta bilder på mjuka organ i kroppen. På MR-bilder kan man ibland upptäcka sjukdomar eller se skador som inte ses på vanliga röntgenbilder.
Neuromuskulär träning
En träningsform med fokus på att förbättra sambandet mellan hjärna, leder och muskler. Det är framtaget med fokus på personer med knäproblem som behöver hjälp med att röra sig rätt utan felbelastningar innan de ger sig på andra träningsformer.
NSAID
Engelska förkortningen för Nonsteroidal Anti-Inflammatory Drugs, en grupp vanliga antiinflammatoriska läkemedel som kan användas för att lindra både inflammation och smärta. Några exempel på läkemedel som ingår i gruppen är ibuprofen, naproxen och diklofenak.
Ortos
Ett samlingsnamn för ortopediska hjälpmedel som används för att stödja en svag eller smärtsam kroppsdel. För artrospatienter är det vanligt med knä, handleds- och fotledsortoser.
Osteofyter
Benknölar som uppkommer på benen i en led eller på ryggkotorna. Bildas vanligtvis på ben i artrosdrabbade leder.
Osteotomi
En knäoperation som utförs genom att ta bort en kil från skenbenet för att vinkla om benet så att kroppsbelastningen på knäleden omfördelas.
Placebo
En "falsk" behandling eller en substans som inte har några verksamma egenskaper. Används av forskare för att förstå effekten av en "riktig" medicinsk behandling eller substans.
Placeboeffekt
"Placeboeffekten" eller "sockerpillseffekten" är den positiva effekten man upplever av en behandling eller en substans utan verksamma egenskaper. Den visar på att hjärnan har en enorm makt över resten av kroppen.
Posttraumatisk artros
Artros som utvecklats till följd av en traumatisk ledskada, till exempel efter en menisk- eller en främre korsbandsskada efter vridvåld mot knät.
Reumatisk sjukdom
Ett samlingsnamn för sjukdomar som främst angriper leder, ligament, muskler, ben och/eller senor. Vanligt för de flesta reumatiska sjukdomar är att de orsakar smärta, svullnad och stelhet i leder.
Riskfaktor
Något som ökar risken för att något annat ska inträffa. Till exempel övervikt är en riskfaktor för att drabbas av artros.
Spondylos
Ett namn på degenerativa förändringar i ryggraden som i de flesta fall beror på artros. Används ofta synonymt med ryggartros.
Steloperation
En operationsmetod som går ut på att lägga in benbitar mellan två ben så att ledytorna växer ihop och bildar ett nytt ben. Vid steloperation av rygg lägger man in benbitar mellan kotor så att kotorna växer ihop.
TENS
Kort för Transkutan Elektrisk Nervstimulering. En alternativ behandlingsmetod för smärtlindring. Elektroder som är kopplade till en liten apparat fästs på det smärtsamma området på kroppen. Genom att skicka elektriska impulser från apparaten via elektroderna, stimuleras nerverna på området för att blockera smärtan.