När Niklas under sin rehabilitering var tvungen att lägga friidrottandet åt sidan, bestämde han sig för att ordentligt kasta sig in i sina studier i stället. Han började ivrigt studera idrottsskador och psykologi i hopp om att få tillbaka sin idrottsidentitet så snabbt som möjligt. Det var under denna tid som Niklas fick upp ögonen för idrottspsykologi, ett vetenskapligt område som fokuserar på ett öka förståelsen hos idrottare om de olika psykologiska faktorerna som kan påverka prestationen.
I stället för att stanna kvar i USA och återgå till friidrottandet, tog Niklas beslutet att flytta till Sverige för att läsa en master i idrottsvetenskap med inriktning idrottspsykologi vid Lunds universitet. Det var under denna tid som han fick kontakt med professor i fysioterapi Eva Ageberg, som var en av hans föreläsare på masterprogrammet. Intresset för idrottspsykologi fortsatte att växa och direkt efter sin examen blev Niklas erbjuden en tjänst som forskningsassistent. Kort därefter dök tillfället upp att påbörja en forskarutbildning i idrottspsykologi med Eva Ageberg som huvudhandledare och lektor Simon Granér som bihandledare.
Tillsammans forskar de idag om möjligheterna att integrera psykologisk träning i neuromuskulär träning och har tagit fram ett nytt träningsprogram som de testar på patienter med traumatiska knäskador. Neuromuskulär träning, eller träningsterapi som det ofta också kallas, är träning som syftar till att återinlära och optimera olika rörelser. Forskningsprojektet populärvetenskapliga namn är ”Train the Brain”, som kan direktöversättas till ”Träna Hjärnan”.
Train the Brain, vars vetenskapliga titel är Motor Imagery to Facilitate Sensorimotor Relearning (MOTIFS), sätter fokus på träningsterapins mentala delar. Projektets hypotes är att patienter som deltar i Train the Brains träningsprogram under 12 veckors tid, kommer att vara mer mentalt förberedda att återgå till aktivitet jämfört med patienter som endast gör ”vanliga” träningsövningar.
Tanken är att modifiera ”vanliga” övningar så att de blir mer realistiska och meningsfulla, det vill säga de anpassas till specifika situationer i patientens vardag. Genom att lägga till det mentala på en övning, skulle man kunna träna i gång en före-detta idrottares sporthjärna.
- När man inte kan träna på samma sätt som förr efter en skada kan rehabiliteringen i alla falla påminna patienten om sin idrott medan de tränar upp sin styrka. Vi vill att patienterna ska vara inblandade i hela processen så att de förstår varför de tränar och hur det kommer hjälpa dem att återgå till idrottandet, samtidigt som de får lov att träna på ett sätt som är anpassat till deras vardag och sportintressen, berättar Niklas.
Trots att projektet inte har fokus på artrospatienter, kan forskningen knytas till forskning om pre-artros. En tidigare knäskada är den största riskfaktorn för unga människor att drabbas av artros. Korrekt rehabilitering av en traumatisk knäskada är därmed otroligt viktigt för att återgå till normal funktion och stärka den skadade leden för att undvika artros i framtiden.
- Våra patienter är för tillfället personer med traumatiska knäskador som vill återgå till fysisk aktivitet. Vi hade gärna velat testa samma principer på artrospatienter i framtiden. Man skulle då kunna anpassa övningar till arbetet eller motionsintressen. Till exempel om man vill kunna åka skidor igen, skulle man kunna anpassa vissa övningar så att de efterliknar skidrörelser, säger Niklas.
Niklas förhoppningar för projektet är stora:
- Vi hoppas kunna skifta paradigmet, att både fysioterapeuter och patienter får en bredare förståelse för hur man kan jobba med det psykologiska när en patient påbörjar sin rehabilitering, säger han.
Efter sin disputation i september 2022 hade Niklas velat fortsätta forska på de psykologiska aspekterna av träningsterapi. Då menar han att man skulle kunna ta det ett steg längre och undersöka vilka effekter kombinationen av det mentala och det fysiska har på hjärnan, med hjälp av magnetkameraundersökningar.
Vill du veta mer? Du kan läsa all information om projektet här (på engelska)
Läs mer om Niklas Cederström i Lunds universitets forskningsportal
